tisdag 29 oktober 2013

Lugn och glad som jag önskade :)

Tror jag lägger ner denna blogg och lägger tiden på att publicera mina positiva sidor i livet. 

Tror nu jag vet hur jag ska tackla min ångest.
Mår himla bra just nu och tänker nog skriva ner det hemska i livet i min privata bok.

Ingen uppskattar en gnällspik och jag vill vända min uppmärksamhet mot ljuset.

Är lugn glad trots att jag är ensam och trodde aldrig jag skulle kunna det igen men det går. Vet hur nu.

Inlagd

Igår kväll satt jag sedan på jouren i tre timmar till sen ett läkarsamtal och till sist las jag in på en psykavdelning. Det är fyrapersonersrum men en är på permis så vi är tre, varav en snarkar som fan.

Är helt disorienterad och inombords känns det tomt. Det har varit läskigt och grät på hela förmiddagen, lugnat mig nu. Läkaren som är överhuvudet här som jag träffat i morse är skrämmande känslokall. Men kontaktpersonen är väldigt snäll tack och lov. Det finns stora papper, mandalas och massor av färgpennor här och ska kanske prova att göra något sånt snart.

söndag 27 oktober 2013

Älskade detta inlägg av Ian Anderson i ett på ångestsjukdomar I fokus-forumet:

Hallå ångestridna
har varit dör i tjugo år .
Panik/dödsångest/ depression - jag fick hela
paketet serverat.
Jag förnekade det i typ tre år - sådär - ah det går
väl över. Men no fucking way - det accelererade.
Jag tog kontakt m läkare- provade massor av
preparat - så småningom blev det Klomipramin
alla andra gav vidriga bieffekter.
Hästkurer till en början .
Kombinerade m KBT samtal - hittade en
guldkvinna. Tog tre år att hamna på fötter
( jag gick tre ggr/ vecka) jobbade skitmycket m
själanalys, skrev upp när skakningarna
började, försökte hittas mönster.
Jobbigt. Den hör skiten fixar man
inte på tre samtal.
Kämpa på .
Kram
vi krigare måste hålla ihop.
RHB
jag har målat denna med akvarell och oljepastell

lördag 26 oktober 2013

första gången på en psykavdelning

det har varit illa senaste dagarna och blev inlagd på en psykavdelning, det tog tre nätter sen kände jag att jag orkade komma ut i den riktiga världen igen.

nu känns det bättre, är med någon hela tiden och även om det svänger och jag är rädd att det ska bli så illa igen så känner jag mig rätt stabil och lugn sedan jag åkte iväg från sjukhuset.

är ledsen att jag inte kan svara mina vänners sms och inte riktigt svara när de ringer. gått ner ett par kilo och sitter och fryser vid datorn. Tack för att det finns vacker musik och sällskap, i kväll kommer vi vara fyra som ska ta det lugnt och spela spel hos mig.

tisdag 22 oktober 2013

Väntetid ~ jordens födelse fram till nu

Har väntat i det här rummet i typ 5 timmar. Är riktigt deprimerad. För att ha något att göra nu så beskriver jag rummet.

Rummet badar i ett avslöjande gult sken, plastmattorna gulspräckliga och de hårda utspridda sofforna i furu är också gula. En fläkt susar ständigt, sövande. Det hänger en platt-tv och låter, ingen tittar på den

måndag 21 oktober 2013

nääh vet inte :/

Tittar halvaktivt på vetenskapens värld och just nu visas apor på stränder som blir packade av turisternas drinkar. En spinkig apa snor en drink från en solande tjej och vinglar iväg med den och jag hade skrattat typ i går eller nån annan dag men fan inte i dag. Måndag i dag. Dagen har varit en dimma. Varit väldigt depp, en krypande oro. åkte direkt till päronen efter att ha sovit hos pojkvännen. vågar inte vara hemma själv, vill inte vara ensam. Är vilsen :/
Idag har hela dagen varit sådär. Är inte alls stark inuti idag, Den känslan brukar annars bara hålla i sig två- tre timmar.

Det är så himla kallt ute nu, isande kallt sådär så man känner doften av eldrök och det är isigt i luften. Man hör allt mycket klarare, hundar som skäller långt bort och trafiken från en led långt bort. När det är kallt tänker man klarare men vet inte alltså, hjälper inte i dag, blä. Vill måla i en målarbok för barn, bara sitta och fylla i.

Som i den här youtubevideon, älskar den här snubben han kan göra mig lugn ibland.
what to do on a bad day

men idag känns det som om inget hjälper :(

lördag 19 oktober 2013

Det ena slår ut det andra

Fysisk smärta tränger bort psykisk ångest. Därför är jag stabil och accepterande, inte ens tom, inte alls deppig :)  (Morfinet kan vara en bidragande faktor)

Väljer lätt fysisk smärta före psykisk tomhet och ångest, alla gånger :D utom möjligt vis illamående, det är det många som håller med mig om.

AAAAJ ooont. Men får snart opereras.